Tänkte väl det!
Den är sjukt lik Elsa! Samma fläck över ögat och en likadan mitt på ryggen. Stora öron och ingen svans 
Jag vill inte! Jag VILL INTE!
Låt mig bara få stanna här i en månad till så skule jag vara mätt på landen men just nu? Nej, jag vill inte åka hem!
Är det mycket jobb att boka om flygbiljetten, tro?
Saknar mina lilla skithund, hon skulle säkert älska att surfa. Länge sen hon var så här liten, nu är hon en tjockis 
Yep, thats how you say it in SA. Jag har haft sjuka problem med att få till ordet rätt, oftast kommer det ut et ”youwha” istället.
Nu på förmiddagen har jag varit och surfat i havet och vet ni vad? På andra försöket så lyckades jag stå upp ett litet tag! Just nu är jag tillbaka hemma hos Andreas och känner fortfarande saltvattnet i hela bihålorna, det är inte helt lätt det här..
Gårdagen spenderades dels på GoudaHopps-udden där vi såg lite vilda djur, bland annat en babian typ en meter bort, på ett ruskigt häftigt fågelreservat som även hade apor (de små skitaporna klättrade överallt, försökte öppna ryggsäcken och sno min otroligt fula klocka) som vi fick gå in till och snacka med lite
Vi var även förbi en strand där det verkligen kryllade av pingviner och tydligen så är det matingseason för det var verkligen mycket kärlek i luften.
Hajdykningen var en upplevelse i sig, verkligen! Hajarna cirklade runt buren flera gånger och vid ett tilfälle så högg den tag i buren och riktigt ruskade om den ordentligt. Tänderna var kanske en decimeter från mitt ansikte, inte allt för trevligt men otroligt häftigt! Det här har jag på film så den kommer upp vid tillfälle.
Nä, nu är det dags att äta ågonting innan jag rusar ut på nya äventyr. Ärligt talat, jag tror jag måste flytta hit!
Kommer under morgondagen!
Don’t get raped!
På onsdag ska Zindan få ett ultraljud och vi får svar på om hon verkligen är dräktig eller inte. Tänk och det är en underbar lite fölunge i henne mage? Vet inte om det är fantastiskt eller inte. Oväntat men jag kan inte vara missnöjd över en sån sak. Jag vet att Zindy skulle bli en underbar mamma..
Imorgon blir det en liten utflykt till Table Mountain. Trevligt att göra någonting annat än att bara dricka drinkar (Ironi). Så imorgon blir det Table Mountain, Onsdag ska vi dyka med Hajar, torsdag ska vi till goda hopps udden och på fredag hoppas jag på att vi ska iväg på något stort safari. Nu lagar alla middag och jag är osocial och bloggar. Bäs att gå och hjälpa dem om jag ska få min vilja igenom och gå ut och dansa ikväll. Jag håller tummarna för jag har redan druckit tre glas vin och är ruskigt sugen på utgång.
Took quite some time.
Men nu har jag en kopia i handen och är redo att prata med mitt hemförsäkringsbolag om ersättning för allt som försvann.
Under eftermiddagen så gick jag och Simon på en promenad in mot staden. Vi traskade förbi en lokal loppmarknad och jag köpte en superfin lite kreation. Det var rostig, grov, ståltråd som de hade format och vävt till ordet ”DREAM”. Jag var superglad och tänkte att jag verkligen hade en perfekt sak att ha i sovrummet över sängen. Jag önskar att jag kunde visa er bilder men tyvärr så finns inte min fina dröm kvar. Därför att:
Vi fortsatte att gå längs med vägen och tänkte att vi snart skulle komma förbi något trevligt ställe att kolla på. Efter säkert en timmes promenad börjar vi misstänka att vi är helt fel ute och nr vi går över bron som går över motorvägen och längs med järnvägen så bestämmer vi oss för att vända om. Het plötsligt så var det inte folk runt om oss längre och Simon anade onåd. Vi vände och bara efter några meter så kände jag ett ryck i väskan. Jag vänder mig om och när jag kollar ner i buskarna ser jag tre svarta män sitta hukande. Den i mitten rycker och rycker i min väska och de två andra strirrar med någon otroligt obehaglig blick. Simon säger åt mig att jag ska släppa flera gånger och jag kan bara inte förmå mig själv att ge upp kampen så jag rycker tillbaka och skriker någonting i stil med ”Hell no!” och ”No way!”. Tillslut gör mannen i mitten ett ordentligt ryck som gör att jg ramlar omkull ner i asfalten (Andra gången ner i asfalten på bara en veckas tid) väskans axelrem går av så han lyckas ta den och springer ner mot järnvägsspåret med sina obehagliga vänner efter sig.
Jag och Simon går snabbt iväg till närmaste bensinstation och ringer efter en taxi för att åka tillbaka till hotellet. Jag tror inte att vi sa ett ord till varandra på länge och jag gick mest och skakade. Jag var så otroligt arg över hur folk beter sig, hur de bara vågar göra en sån sak och jag känner mig nästan antastad nu.
De har vid det här laget öppnat väskan sedan länge och hittat en kamera. Har de gått igenom våra semesterbilder? Min Louis Vuittonplånbok som kostar mycket mer än vad jag egentligen kan betala för en plånbok och absolut inte har råd att ersätta. Mitt körkort, kreditkort och bankomatkort är där de med. Kontanter på kanske 600 SEK (De hade kunnat tagit kontanterna och lämnat väskan?), min burberrybikini som jag absolut inte kommer att ersätta på ett bra tag, en cardigan från Filippa K och min fina ”Dream”-grej.
Jag är så otroligt sur, upprörd, ledsen och arg över hela grejen och just nu tänker jag försöka att släppa deras obehagliga ansikten och kunna sova inatt..
Lite i den här stilen gick min fina skylt. Ska försöka hitta en liknande på loppmarknaden nästa söndag med efter det går jag direkt tillbaka. Eller ännu hellre, tigger skjuts fram och tillbaka med de som är födda här och vet var man kan gå och inte.
Och hej alla 63 myggbett som jag har på armarna. Jag tog en sväng förbi apoteket imorse och de skrattade åt mina sjukt svullna armar och skrev ut antibiotika på stört. ”Rinse down with some Teaquila” ordinerade han. Jaja, man ska göra som doktorn säger.
